Change of Plans
Sa, min kara van Stephanie berattade igar (!) for mig att jag inte kan vara med deras familj pa julafton. Hennes pappa hade planerat in familjergrejer och vill itne att jag kommer. Detta berattar dom 2 dagara innan vi ska aka ner till St George. Jag fick panik, vi hade planerat detta sen oktober, hennes familj var okej med det, och helt plotsligt sager henens pappa nej. Skitstovel! Vad ska jag ta mig till liksom? Jag kanner knappt nagon har och ringer frenetiskt gratande hem till mamma. Jag kan inte aka hem till sverige for en biljett fram och tillbaka kostar 15000. Jag kommer sitta hemma ensam i en lagenhet i provo, och komma tillbaka till Hawaii och ha folk som fragar mig vad jag gjorde pa julafton och jag blir tvungen att saga "absolut ingenting, jag satt sjalv i en lagenhet for att min kompis familj dumpar mig".
Jag borjar smsa runt lite till dom jag kanner som bor i narheten men det ar en sa konstig och pinsam situation. Crasha folks julaftonsfirande 1 vecka innan. Nar dom ar med sin familj. Jag kanner mig jattehemsk. Fick ingen somn alls inatt.
Imorse smsar jag da Erin, min basta van pa Hawaii, det vettigaste manniskan pa hela jorden, ni vet vem hon ar. Utan tvekan den basta manniskan i hela USA. Hon sitter i ilen med sin mamma, hennes mamma sager "nej, det gar inte alls!" och ringer sin basta kompis i Provo som genast vill ta in mig. Hennes syster, som pluggar i pa BYU, skulle ta mig direkt over dit efter hennes finals idag. Sjukt gullig!
Men, efter manga sms och samtal slutar det hela i alla fall med att jag skulle aka over till Erins hemstat, Maryland, och fira jul med hennes familj i Baltimore.
Stephanie far da panik och pratar med sin mamma. Och innan jag hinner boka min flygbiljett till Maryland sa intygar hon mig om att jag i alla fall kan komma och att jag inte kommer vara till besvar, vilket jag tvivlar pa, men det ar en flygbiljett mindre, plus att jag far stanna har och se mer av provo, utah och viktigast av allt: Fatima.
Jag kommer nog halla mig hemma och chilla medans dom gor sina familjegrejer utan att jag ar ivagen. Jag ar definitivt radd for hennes pappa, inte sa konstigt med hela denna krongliga situation.
Forsta paniken av att fira jul ensam! Och nasta gang jag firar jul sa har det gatt 3 ar sen senast... Inte okej. Tack och lov att det loste sig och att det faktiskt finns sa snalla manniskor i denna varld som ogonblickligen tar in en.
Julhalsningar till er mina vanner, julen ar nara, och jag komme rinte vara helt ensam.
Kommentarer
Postat av: stephanie
åh fy vilken hemsk pappa!! det där är ju inte okej, vilket svin! men åh tack och lov för bra människor här i världen :) puss
Trackback
